Frimureriet utgår från de medeltida stenhuggarnas och katedralbyggarnas arbetssätt. Det moderna frimureriet uppkom i Skottland och England på 1600- och 1700- talen. Grundandet av den första storlogen i London år 1717 anses som en viktig milstolpe i frimureriets utveckling. Frimurarrörelsen har förgrenat sig till flera oberoende organisationer. Den Internationella Sam-Frimurarorden »Le Droit Humain» grundades i Paris år 1893. Den har idag verksamhet i 70 länder.
I Finland startade verksamheten år 1920 då de första finska logerna grundades. Finskspråkiga loger finns idag i Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Jyväskylä. I Helsingfors fungerar dessutom en svenskspråkig loge, och även i Estland finns en loge som ingår i den Finska Federationen.
Inom det Finska förbundet används den Gamla och Antagna Skotska Ritus (Ancient and Accepted Scottish Rite) och vissa grader av den s.k. York-Ritus.
Logerna idkar välgörenhet i mån av möjlighet.
Samfrimurarna arbetar i loger som består av 10...30 medlemmar. Den mångfacetterade mötestekniken har nedärvts från de medeltida katedralbyggarna. Logerna är samfund som består av fria individer. Målsättningen är att individerna genom arbetet utvecklas och fostras i mänsklighet och på så sätt främjar hela mänsklighetens utveckling.
Frimurarna anser sig vara stenhuggarnas efterträdare, med sig själva och sitt samfund som arbetsfält. Katedralen vi bygger utstrålar harmoni mellan människorna. Målet är en människa som förstår livet.
Logerna erbjuder inte färdiga svar eller förklaringar, utan de är andliga samfund inom vilka envar kan utveckla sin skicklighet som människa, enligt sin egen natur och sina egna ideal. Sanningen anses finnas inom envar av oss, och vi bör alla hitta den inom oss själva. De många olika arbetsuppgifterna inom logeorganisationen erbjuder envar fortgående nya möjligheter att utveckla sig själv.
Frimureriet innebär medlemskap i en arbetsgemenskap där var och en har som uppgift att hela tiden utveckla sig själv i en riktning som känns rätt. Det sker genom regelbundet och ansvarsmedvetet arbete, månad efter månad, år efter år, vilket medför mångsidigt främjande av individen och logesamfundet.
Medlemskapet i en loge ger en stark identitet, förtroendefulla relationer till andra människor, en möjlighet att utvecklas i enlighet med sina egna ideal samt stöd i de egna andliga strävandena. Många medlemmar har arbetat i årtionden inom en av mänsklighetens mest krävande arbetsinriktning. Varje loge har inom givna ramar sina egna målsättningar och arbetsformer. De bestämmer själva om sina egna angelegenheter. Den Finska Federationen bekräftar som registrerad förening nya medlemskap. Samfrimurarorganisationens angelegenheter behandlas på internationella möten, där befullmäktigade från olika länder tillsammans fattar beslut om Ordens ärenden och väljer organisationens förvaltningsorgan.
Samfrimureriet är avsett för vuxna människor (från 18 år) som är fysiskt, psykiskt och andligt friska, har gott rykte och är andligen fria. En speciellt viktig förutsättning för medlemskap är att man erkänner likvärdigheten mellan man och kvinna samt mellan olika raser och religioner. Den som söker inträde i logegemenskapen förutsätts fylla sina personliga och samhälleliga plikter. Logerna strävar inte till politiskt eller religiöst inflytande, utan målet är att påverka samhällets och individens utveckling genom förkovran av individernas egna talanger och förutsättningar.
Det förutsätts inom frimureriet att den sökande har en personlig gudsuppfattning. Logen har likheter med familjegemenskapen och vänskapskretsen och därför förutsätter antagandet av en ny medlem ett enhälligt understöd. Frimureriet är ett viktigt personligt val, därför söker man inträde, i motsats till att bli inbjuden.
Logens mötesteknik har under seklens gång utformats till en rituell samverkan. Genom ritualerna uppnår man en levande samhörighet mellan fria individer och en upplevelse av gemensamma framsteg. Målet med logearbetet är utvecklandet av alla människans talanger. Logerna är gemenskaper som bildas av människor ur olika åldersgrupper och de fortlever över generationer.
Frimurarna anser sig representera den urgamla mysterieskolans traditioner i dagens värld. Genom att förkovra sig enligt sina egna anlag lär sig människan att på ett djupare sätt känna sig själv och livet. Dessa känsloupplevelser är personliga och kan innebära djupgående insikter i livets hemligheter. De kallas mysterier därför att var och en kan vinna inträde i dem enbart genom personlig utveckling. Inga dogmer existerar inom frimureriet, när det gäller ritualen råder det fullständig tolkningsfrihet.
Frimureriet, som strävar efter en holistisk människoutveckling, lämpar sig bra för den, som är djupt intresserad av livsvärden och som värderar frihet, jämlikhet och broderskap högt. Frimurarlogen ger sina medlemmar en möjlighet att varsebli sina egna livserfarenheter och föra samtal om livets väg. Den sökande människan får stöd av frimureriet, som högaktar traditionella dygder. Som sin målsättning har frimurarna att växa till i vishet. En nutida frimurarloge är ett samfund med en skråstruktur och den bygger på gemenskap mellan individer i en strävan att utvecklas mot en allt modigare mänsklighet.
© Internationella Sam-Frimurarorden »Le Droit Humain» Finska Förbundet 2008